För en bestående förändring

August Ludvig Hartwalls stiftelse grundades för att hedra och fortsätta tidigare generationers filantropiska arbete samt för att inspirera kommande generationer att tillsammans jobba för goda ändamål. Att arbetet sker i stiftelseform skapar en klar struktur – och erbjuder dessutom den självständighet och långsiktighet som grundarna eftersträvade.

År 1865 övertog August Ludvig Hartwall skötseln av den mineralvattenfabrik hans far Victor Hartwall hade grundat i Helsingfors år 1836. August Ludvig Hartwall fick sin verksamhet att blomstra med hjälp av innovationer och entreprenörskap: han blandade bland annat lemonad och grundade ett nätverk av vattenkiosker i staden. Samtidigt var han en varmhjärtad, filantropisk man som var aktiv i flera föreningar och bland annat var med om att grunda Frivilliga brandkåren i Helsingfors samt föreningen ”Ved åt de fattiga”.

Det filantropiska intresset har gått i arv i generationer. År 2014 ville August Ludvig Hartwalls ättlingar skapa en struktur för att effektivera sitt välgörenhetsarbete, vilket ledde till den stiftelse som nu bär hans namn.

– Vi ville hedra tidigare generationers filantropiska arbete och inspirera kommande generationer att jobba tillsammans, säger Pia Alsi, styrelseordförande för August Ludvig Hartwalls stiftelse och ättling till August Ludvig Hartwall i rakt nedstigande led.

Släkten har också tidigare sysslat med samma typ av välgörenhetsarbete som nu sker i stiftelsen. Att grunda en stiftelse erbjöd däremot en struktur, en självständighet och att horisonten för arbetet är evig. 

Samarbete förbättrar resultatet

August Ludvig Hartwalls stiftelses ändamål är att understöda familjer och personer som av sociala, medicinska, åldersmässiga eller oförutsedda orsaker är i behov av hjälp. Stiftelsen arbetar också med att främja en ren miljö samt i andra hand med att stöda entreprenörskap. August Ludvig Hartwalls stiftelse understöder också forskning inom dessa områden.

Stiftelsens projekt görs ofta i samarbete med andra stiftelser, familjer och privatpersoner. Samarbetet gör att stödet har en större påverkan.

– Vårt mål är att skapa en bestående förändring, säger Alsi.

De ändamål stiftelsen stöder ska därmed inte vara kortsiktiga punktinsatser, utan erbjuda en bestående systemförändring. Stiftelsen har bland annat stött permanenta åtgärder för en renare Östersjö, för att skydda naturen i Finland samt utbildningsprojekt för att minska dödligheten bland spädbarn och mödrar i Rwanda.

År 2020 var ett exceptionellt år, på grund av coronapandemin, vilket krävde exceptionella åtgärder också av August Ludvig Hartwalls stiftelse. Mängden hjälpbehövande familjer och enskilda personer steg snabbt och stiftelsen skred till verket för att erbjuda den hjälpen.

En modell för att erbjuda bättre stöd för ungdomar

Redan tidigare hade stiftelsen påbörjat ett samarbete med övriga donatorer för att stöda ett utvecklingsprojekt i HelsingforsMissions regi. Utvecklingsprojektet ”För de ungas väl” handlar om att utveckla och etablera en effektiv lågtröskel-servicemodell för att täcka ungdomarnas stödbehov.

Modellen innehåller tjänster som till exempel samtalshjälp, gemenskaphetsverksamhet i digitala kanaler, stödpersoner, självhjälpsmaterial, krismentorskap samt ett fysiskt utrymme för träffar.

Arbetet sker under HelsingforsMissions ungdomstjänst Nuorten Kriisipiste, Krisjouren för Unga, men modellen syftar till att inkludera också andra aktörer, som kommuner och övriga organisationer. Tjänsterna baserar sig på kollektiv sakkunskap och erbjuds som ett samarbete mellan professionella och utbildade volontärer. 

– Målet är att inga unga ska falla mellan stolarna och arbetet sker med individen i fokus. Modellen ska vara skalbar och gå att implementera var som helst för att täcka ungdomens behov, säger Heidi Nygård-Michelsson, expert inom feedback-informerad utvärdering och utveckling vid HelsingforsMissionen.

– Projektet strävar efter att utveckla en modell som låter olika aktörer komplettera varandra, samarbeta och täcka de hål som finns i ett fragmenterat serviceutbud. 

Det elektroniska tidsbokningssystemet gör att en ungdom som behöver stöd kan boka en tid när som helst under dygnet.

En klar och mätbar inverkan

Arbetet har, tack vare projektfinansieringen, påbörjats och sker kontinuerligt. Finansieringen har också möjliggjort tilläggsresurser vid Krisjouren för unga – och därmed också fler möten med ungdomar som behöver det. 2019 kunde Nuorten Kriisipiste erbjuda 6 500 möten med unga. 2021 kommer saldot att landa på kring 10 000.

– Att alla tjänster kan samlas under ett tak underlättar för de unga, som får tillgång till dem alla via en enda kontaktpunkt, säger Nygård-Michelsson.

Utvecklingsprojektet för de ungas väl har finansiering för åren 2020 till 2022.

– Vi har jobbat med HelsingforsMission tidigare. Det pågående projektet har möjlighet att skapa en betydande bestående förändring. Att en konstant mätning av åtgärdernas effekter är en fast del av projektet tilltalar också oss, säger Alsi.

Effekterna av arbetet mäts, följs upp och utvecklas behovsenligt och på regelbunden basis med hjälp av systematisk utvärdering och insamling av feedback från de unga.

– Som exempel på de mätbara effekterna kan nämnas att av de unga som fick kortvarig samtalshjälp år 2020 ökade välmåendet signifikant hos 67 % av klienterna och upprätthölls hos 21%, trots krissituationen de befann sig i, säger Nygård-Michelsson.

– Att arbetet sker i kontakt med staden, skalbarheten samt framförallt att arbetet sker utifrån ungdomens behov är andra mycket positiva aspekter med projektet. Att förbättra ungdomens mående är högaktuellt, säger Alsi.

Enligt Alsi har stiftelsearbetet visat sig vara ett bra verktyg för att påverka samhället till det bättre.

– Vi hade en tydlig plan från starten och fick god hjälp i att starta stiftelsen och komma igång. 

Resultaten har inte låtit vänta på sig.